Dribbel med ord ger inga pensionärsröster

I nyliberal iver att stärka Alliansens argumentation om varför pensionärer bör missgynnas i arbetslinjens namn för debattörerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström, bägge från Institutet för Näringslivsforskning, fram det gamla slitna argumentet att arbetsgivaravgifterna bör betraktas som skatt i DN idag. Därför bör pensionärerna skatta sig lyckliga (ursäkta vitsen) eftersom de i själva verket betalar mindre i skatt än löntagare, är andemeningen.
Arbetsgivaravgifter ju på inget vis en nyhet, och istället för att hjälpa Alliansen bidrar ett sådant här inlägg snarare till att stjälpa. Att straffa pensionärer ekonomiskt för att de inte arbetar är ett av de största taktiska misstagen Alliansen gjort inför valet. Att försöka blanda bort korten lär bara reta upp våra pensionärer ännu mer.

Annonser

Frihet über Alles

I DNs pågående debatt om liberalismen utropar Mattias Svensson, redaktör för Neo:
”För nyliberalen är är friheten från tvång varje människas rättighet, något att hävda gentemot stat och majoritet”.
Friheten att bära vapen? Friheten att köra i hundra kilometer i timmen utanför ett dagis? Friheten att sälja sprit till minderåriga? Friheten att utrota de sista valarna? Friheten att röka på en bensinstation?
Att tro att ett samhälle kan klara sig utan tvingande regleringar är lika naivt som gamla kommunisters tro på historien.

Björklund spelar Allan

Deja vue. Valet närmar sig. Jan Björklund drar åter upp sitt numera ganska slitna ess ur rockärmen och vill ha hårdare tag i skolorna. Igen. Föräldrar till stökiga barn ska kunna tvingas sitta med klassrummen.
När han raljerar om ”Kalle som spelar Allan i klassrummet” visar det hur otroligt ytlig Björklund syn är på barn med anpassningssvårigheter. Vad hjälper det ”Kalle” att resten av klassen ser att han har en förälder som kanske är alkoliserad eller har andra brister i sitt föräldraskap? Hur påverkar det Kalles stigmatisering och utanförskap?

Tokbolagiseringen av Vattenfall

Maud Olofsson föreslår idag i en debattartikel i DN att delar av Vattenfall privatiseras och pengarna ska användas till ett nytt bolag som ska finansiera miljöteknikforskning. Borde inte den misslyckade bolagiseringen av Vattenfall lärt ut läxan att samhällsintressen och vinstintressen inte alltid går ihop och att bilda bolag inte är något bra sätt att bedriva politik?
Om Vattenfall delprivatiseras kan förstås inte regeringen ställa krav på att bolaget ska sätta miljömål framför lönsamhet och därmed gå emot de nya aktieägarnas intressen.
Sälj ut de utländska delarna av Vattenfall och gör om den svenska delen till ett statligt verk igen. Det är enda sättet att undvika att svenska folket och svenska företag blir utsatta för rovdrift av ett vinsthungrigt bolag.