Äntligen någon som ifrågasätter inflationsmålet

Lars Calmfors har vågat ifrågasätta inflationsmålet 2 procent, och menar att det vore bättre med cirka 3-4 procent.
Det låga inflationsmålet sattes i början av 80-talet, under Milton Friedmans och monetarismens glansdagar när man trodde sig ha nått fram till sanningen inom nationalekonomi. Men nu börjar det teoretiska bygget krackelera inför verklighetens prövningar.
Vad som händer när inflationen är väldigt låg, är att även räntan – dvs priset på att låna pengar – blir låg. Att det är så billigt att låna leder per automatik till att priserna på bostäder stiger – folk lägger som regel 20-30 procent av sin inkomst på boende, och har man råd med räntan på ett större lån, så tenderar folk att ta det.
Extremt låg inflation leder alltså lätt till stora skulder, och detta gäller förstås inte bara hushåll, utan även exempelvis stater.
Varför ingen tidigare ifrågasatt att inflationsmålet just ska vara mycket låga 2 procent är en gåta.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s