Alliansens välfärd utan trygghet

Hanne Kjöller skriver i DN om vänsterns problem eftersom satsningarna på välfärdstjänster aldrig varit större enligt en rapport från SKL,”Välfärdstjänsternas utveckling 1980-2012″.

De här siffrorna kan man säkert plocka isär och granska ur olika vinklar. Hur man än trollar med siffrorna är det ju tydligt att vissa saker nedprioriterats. Antalet vårdplatser har minskat, allt fler anhöriga pressas att bli hemvårdare åt familjemedlemmar, vården av psykiskt sjuka har i stort sett avskaffats och på BB råder ständig platsbrist, bara för att  nämna några saker som människor märker i sin vardag.

Men bortsett från det så är ett faktum att tryggheten aldrig varit mindre under den tidsperioden som undersökningen refererar till än vad den är nu. Det vill säga den ekonomiska tryggheten vid sjukdom eller arbetslöshet har aldrig varit mindre och utsattheten för den enskilde personen har aldrig varit större. Vägen till att hamna i fattigdom på grund av sjukdom eller arbetslöshet har aldrig varit kortare.

Detta är högerns problem – trygghet ingår inte i deras välfärd. Eller som Anna Dahlberg i Expressen skrev:

Alliansen har sedan 2006 gjort ett tydligt val. Den har prioriterat ner trygghetssystemen, vissa skulle säga slaktat den svenska modellen, för att ge plats för skattesänkningar.

Det är högern som ska frukta en välfärdsdebatt, inte vänstern. För svenska folket anser nog att trygghet ska ingå i välfärden.

Annonser

Gemensam el-marknad i Europa – hål i huvudet

En nyhet som tycks passera utan större uppmärksamhet är att nu ska den nordiska elmarknaden kopplas ihop med den västeuropeiska, priserna ska jämnas ut och bli gemensamma.

Av alla tokiga marknadslösningar tar väl denna priset. Vi svenskar, som alltså äger vattenkraft, och kan framställa billig el, ska alltså betala mera än förut – helt frivilligt. Här tillkommer den lilla omständigheten att vi har kallare vintrar och behöver mer el. Energibolagen gnuggar väl händerna över att få rätt att höja sina oligopolpriser utan att ifrågasättas.

Hela svenska folket och den svenska industrin får räkna med högre priser och ingen säger ett pip.